dengue Fever

Den 24–26 februari samlas världens ledande forskare på infektionssjukdomen dengue i Sri Lanka för en forskarkonferens, som del i en världsomspännande mobilisering i kampen mot denguefeber. En central del i detta arbete är DengueTools, ett internationellt forskningskonsortium som koordinerats av Umeå universitet med stöd av EU-medel.

DengueTools har avsevärt ökat kunskapsmängden om virussjukdomen, och hur den kan begränsas genom att kontrollera stickmyggorna Aedes aegypti och A. Albopictus.

Raman Preet  Umeå universitet - Foto: Mattias Pettersson

– DengueTools är ett internationellt forskningskonsortium fokuserat på att utveckla övervakningsstrategier av myggor och sjukdomsfall, bättre och snabbare diagnosmetoder och nya sätt att bekämpa denguevirusets spridning, säger Raman Preet, som är projektsamordnare för DengueTools.

– Detta unika forskningssamarbete har ökat kunskapen om hur dengue kan bevakas och förhindras genom att studera sjukdomen i Sri Lanka och Thailand. Men DengueTools är också en beprövad forskningmodell som kan användas för att snabbt utforma en kollaborativ svarsåtgärd mot zikaviruset. Faktum är att vi redan påbörjat just detta arbete.

DengueTools är ett 54 månader långt projekt som leds av Umeå universitets centrum för forskning om global hälsa, under ledning av professor Annelies Wilder-Smith. I konsortiet ingår 14 partner från 11 länder i Europa, Asien och Sydamerika. Det har finansierats med ett forskningsanslag från EU på 5,7 miljoner euro. Projektet, som förlängdes sex månader, avslutas med evenemanget Stem the Tide, en internationell forskningskonferens i Colombo, Sri Lanka. DengueTools är ett av tre just nu pågående konsortier med fokus på infektionsjukdomen dengue och det första att avslutas.

Mycket kring denguefeber är fortfarande okänt. Kunskap som tagits fram i projektet kommer att presenteras vid konferensen och varvas med föreläsningar av inbjudna internationella experter. Konferensen kommer att beröra konsortiets tre huvudsakliga fokusområden:

  • utveckling av nya praktiska och kostnadseffektiva verktyg och strategier för diagnosticering och övervakning av epidemier i drabbade områden med begränsade sjukvårdsresurser
  • utveckling av nya strategier för att förhindra dengueinfektioner bland skolbarn
  • beskrivning och motåtgärder för att hindra att denguefeber sprider sig till nya områden såsom Europa

Smitta I Europa

Till följd av ökad sporadisk rapportering av inhemsk denguesmitta i Frankrike och Kroatien år 2010, och en rädsla att dengue epidemier skulle kunna sprida sig till Europa lanserades DengueTools som EU-projekt i september 2011. Farhågorna för Europa bekräftades redan följande år då ungefär 2 100 personer smittades under ett dengueutbrott på Madeira, Portugal.

Dengue- och zikavirusen bärs av samma myggarter, Aedes aegypti och A. albopictus. Just därför är den kunskap som samlats genom DengueTools-konsortiet, och den infrastruktur för forskning som byggts upp, till enormt stor nytta när Europa och andra delar av världen nu mobiliserar för att bekämpa hälsohotet från Zika.

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Fakta om denguefeber

Denguefeber är en myggburen virussjukdom som drabbar mellan 50-100 miljoner människor varje år, varav ca 25 000 fall är dödliga.

Denguefeber utgör en stor sjukvårdsbörda i drabbade länder.

Eftersom myggorna som sprider dengueviruset är aktiva dagtid, och barn generellt inte har immunitet, så är skolbarn den mest utsatta gruppen.

Omkring 100 länder anses utsatta för virussmittan men särskilt drabbade är länder i Sydostasien och Sydamerika.

Totalt riskerar ungefär 2,5 miljarder människor att smittas.

Smittorisken är högst i tropiskt- och subtropiskt klimatförändringar och globala resmönster bidrar till ökade risker att denguefeber sprids i södra Europa.

Symptom

Cirka 80 % av de som infekteras med denguevirus har inga symptom, eller bara lindriga symptom (som vanlig feber). Cirka 5 % (eller 5 av 100) av de som infekteras blir mer allvarligt sjuka. Hos några av dessa är sjukdomen livshotande.

Symptomen uppträder efter omkring 3 till 14 dagar efter att en person exponerats för dengueviruset. Oftast uppträder symptomen efter 4 till 7 dagar. Om en person återvänder från ett område där dengue är vanligt och får feber eller andra symptom senare än 14 dagar efter återkomsten, så har personen förmodligen inte dengue.

Oftast då barn har denguefeber är deras symptom samma som vid vanlig förkylning eller gastroenterit (alltså magsjuka), till exempel kräkningar och diarré). Barn löper emellertid större risk att råka ut för allvarliga problem i samband med denguefeber.

Sjukdomsförlopp

De klassiska symptomen vid denguefeber är plötslig feber, huvudvärk (ofta bakom ögonen), utslag och muskel- och ledvärk. Sjukdomens öknamn, “benbrytarfeber”, beskriver hur svår smärtan kan vara. Denguefebern uppträder i tre stadier: feberstadium, kritiskt stadium och tillfrisknande.

Feberstadiet innebär hög feber, som ofta överstiger 40 grader Celsius, och förknippas med allmän värk och huvudvärk. Feberstadiet varar i allmänhet två till sju dagar. Illamående och kräkningar kan också förekomma. I detta stadium får omkring 50 till 80 % av personerna med symptom hudutslag. Första eller andra dagen kan utslagen se rödflammiga ut på huden. Senare under sjukdomsförloppet (4 till 7 dagar) kan utslagen se ut som mässling. Små röda fläckar (petekier) kan framträda på huden. De här fläckarna försvinner inte då man trycker på huden. Dessa röda fläckar orsakas av brustna kapillärer. Den drabbade kan också blöda lätt från slemhinnorna i munnen och i näsan. Själva febern brukar gå ner för att sedan återkomma under en dag eller två. Detta mönster ser emellertid olika ut hos olika personer.

Hos vissa personer går sjukdomen in i en kritisk fas efter att den höga febern försvunnit. Den kritiska fasen varar vanligtvis en till två dagar. Under denna fas kan vätska ansamlas i bröstet och i buken. Detta beror på att små blodkärl läcker. Vätskan ansamlas och cirkulerar inte längre i kroppen. Detta innebär att de vitala (viktigaste) organen inte får lika mycket blod som vanligt. På grund av detta fungerar organen inte normalt. Den drabbade personen kan också ha en allvarlig blödning (oftast i mag-tarmkanalen.).

bland kan dengue påverka andra kroppsfunktioner, antingen enskilt eller i kombination med de typiska denguesymptomen. En sänkt medvetandenivå uppträder i 0,5–6 % av de allvarliga fallen. Detta kan inträffa då dengueviruset orsakar en infektion i hjärnan. Det kan också inträffa då vitala organ, som levern, inte fungerar som de ska.

Andra neurologiska störningar eller sjukdomar har rapporterats hos personer med denguefeber. Till exempel kan dengue orsaka transversell myelit och Guillain-Barrés syndrom. Enstaka fall av infektion i hjärtat och akut leversvikt har också förekommit.

facebooktwitter
facebooktwittermail